bokporr.blogg.se

Har precis börjat läsa "Boktjuven" av Markus Zusak och redan efter första sidan märker jag att det kommer bli en bok jag kommer förälska mig i. Hoppas kärleken håller hela boken ut. Hur kan jag ha missat den här?

 

Läst klart "En underjordisk dagbok" och jag gillar den verkligen. Det som är mest fascinerade är trots att Dostojevskij skrev boken för cirka 150 år sedan så är den lika aktuell idag. Helt otroligt tycker jag!

 

Dostojevskij lyckas verkligen med att skildra ambivalensen hos Dagboksförfattaren. Det är detta som gör boken så otroligt intressant, skärningspunkten mellan vilja och kunna. Har läst "Brott och straff" och även där finns paradoxen hos huvudpersonen. Jag kommer helt klart att läsa Dostojevskij andra böcker :)

 

Håller på och läser En underjordisk dagbok, går ganska trögt faktiskt. Inte för att boken är dålig utan att man efter varann sida ungefär behöver stanna upp och tankepauser.

 

Någon som har läst den? Era tankar om den boken?

Dessa böcker och författare ligger på min önskelista, utan inbördes ordning :)

 

Noëlle Revaz - With the Animals

Cormac McCarthy

Franz Kafka - Slottet, Den försvunne (Amerika), Domen

George Orwell - Djurfarmen

Vladimir Nabokov

Fjodor Dostojevskij - Arma människor, Onda andar, Spelaren, Ynglingen

Gustaf Frödings samlade poesi

Tomas Tranströmer samlade poesi

 

 

 

Ett rum. Jag bor i ett rum. Rummet framkallar ångest, speciellt de dagar det inte borde det. Rummet framkallar ångest på helgerna. På helgerna bor jag på sängen, i rummet. Sällan jag lämnar sängen.  Ångesten kryper fram, från början känns det som om det är en myra som kryper på en, långsamt. Myran kryper långsamt, långsamt utan att hittas. Efter ett tag känner jag fler myror. Jag känner hur dem långsamt börjar täppa till näsan så att det blir svårare att andas. Rummet, som är litet från början, börjar krympa och bli ännu mindre. Myrorna som klättrar och kryper på en börjar öka ännu mer i antal.

 

Flyger upp ur sängen, i hopp om att detta ska lyckas skrämma iväg insekterna. Och det gör det, i varje fall för en liten stund. För en stund avtar krypandet. Men rummet har mig fången. Jag lyckas ta mig till soffan, soffan som finns två steg ifrån sängen. Sitter där en liten stund, blir rastlös, börjar långsamt och dröjande känna myrorna krypandes igen. I panik studsar jag upp, börjar plocka undan lite. Tar en sak, vet inte riktigt vad jag ska göra av den.

Rummet är slug. Rummet är smart. Rummet vet vilka knappar den ska trycka på. Jag lyckas pula in lite saker i garderoben. Fortfarande mycket prylar som ligger överallt. Jag känner mig trött, orkelös, likgiltig. Jag tittar på sängen. Jag hör sängens sirensång som kallar och frestar mig till sig. Jag tänker, jag lägger mig ner fem minuter, sen går jag på promenad. Fem minuter går, rummet krymper och krymper och väggarna kommer närmare. Myrorna blir fler och fler. Dem kryper i in näsborrarna, jag andas häftigare och häftigare, har svårt att få ner luft till lungorna. Rummet är nu inte ett rum längre, det är en dov, mörk kyffe. Rummet krymper och myrorna ökar. Andnöd. Behöver syrgas. Hur ska jag bli fri? Jag tvingar mig själv att sova. På något sätt närmar sig sömnen, syrgasen. Jag börjar försvinna från mitt fängelse, det enda sättet att rymma från fängelset är att sova. Jag lyckas rymma till friheten. Men gör jag verkligen det? Rummet finns inom mig.

Ha överseende med henne

Hon är härjad inombords

men hennes näthinnor brinner ännu

vid tanken på ljusets partiklar

och hennes vissnande hårsvall

dansar hopplöst av kärlekens andetag

Bland alla dessa gränder, som ständigt flätas samman,

varför är just vår egen den som saknar återvändo?

Tegelmuren till en uttorkad trädgård, fylld av minnesdigra verser,

reser sig mellan oss och den stora floden, som ständigt flyter,

likt tillvarons eviga ström,

Ljudet ifrån floden är ett eko i vårt öra, dess sånger vaggar

barnen till ljuva drömmar,

Men denna gränd, vad så än den må vara, finns i våra minnen.

Den må vara törstig, må ha torkat ut, men likväl är den vår.

Där i gränden vi har kommit till i världen, där har vi satt våra rötter,

och i sinom tid, liksom farfar en gång, är det där i gränden vi dör,

Men floden är och förblir oss lika kär, vi kan inte dröja oss kvar bakom muren,

hela vårt liv har vi törstat, vi borde ej sjunga om saknaden blott,

fatta tag i min trötta hand, låt oss riva ner tegelmuren,

en dag, en vacker dag, den må dröja men den kommer,

ska vi samfällt nå den stora floden, ska vi bada våra törstiga kroppar

i flodens klara och rena vatten...

 

Så fortsätt leta..

Ja just ni, ni som befinner er i cyberrymden, bakom er egen skärm. Vilka böcker älskar ni? Ni kan väl ge mig lite tips. Eller om ni själv vill veta om någon bok är bra så kan det hända att jag vet det. Brukar inte ha fel om sånt.

 

"Och gårdens hjärta har brustit under solen och gårdens själ töms undan för undan på sina gröna minnen."

 

Har ni några meningar eller ord som ni har fastnat för?

 

"Handla - för varje minut är dyrbar, varje minut skjuts människor ihjäl, människor dödas och dör varje sekund. Tänk er för och handla, för människorna - mödrarna, fäderna, barnen, syskonen, alla, alla - förväntar sig av er, just er, Kristi tjänare, att ni oförfärat skall offra era liv genom att gripa in mot galningarna och ropa skallande - skallande, eftersom ni är många, många nog att ropa så att hela världen hör: Mänsklighet, hejda dig! Mänsklighet, sluta upp med dödandet!"

Roman med kokain har ett otroligt vackert språk, jag vill läsa den om och om igen. Språkbruket gör mig verkligen avundsjuk. Inte nog med att språket är mäktig, själva historien binder en. Aktuell nu som då den skrevs, för snart cirka hundra år sedan. Ni som inte har läst den, läs. Ni som läste den för länge sen, dags att läsa om den.

"So many books, so little time"